Välkommen till den kända adressen Kungsholms strand 135 B. Många känner igen den upplysta neonskylten, "Tag alltid Tulo" som suttit på gaveln mot S:t Eriksbron sedan 1955. Den är en prisbelönt reklamskylt och ett populärt riktmärke för stockholmarna. Härifrån spreds en doft av choklad över kvarteren när Mums mums, Plopp och Romerska bågar tillverkades.
Kungsholms strand är en gata i stadsdelen Kungsholmen i Stockholm. Gatan sträcker sig på Kungsholmens norra sida längs Barnhusviken och Karlbergssjön. Kungsholms strand börjar i öst vid S:t Eriksområdet och övergår vid Stadshagen i Hornsbergs strand. Sitt nuvarande namn fick Kungsholms strand vid namnrevisionen 1885, då avsågs även sträckningen fram till Kungsbron. Numera slutar Kungsholms strand som en återvändsgata nedanför S:t Eriks bostadsområde och promenadvägen längs Barnhusviken heter sedan 1985 Kungsholms strandstig. Bebyggelsen längs Kungsholms strand härrör huvudsakligen från 1920- och 1930-talen. Två mäktiga byggnadsverk dominerar Kungsholms strand vid passagen under S:t Eriksbron. Det ena är Sankt Erikspalatset från 1909, ritat av Dorph & Höög (Victor Dorph och Anders Höög), det andra är Sportpalatset från 1930 ritat av Jean Adrian.
S:t Eriksbron är en bro i centrala Stockholm mellan Kungsholmen och Vasastaden, som även bildar gräns mellan Barnhusviken och Karlbergssjön. Över bron går Sankt Eriksgatans fordonstrafik och därunder finns en separat bro för Stockholms tunnelbanas gröna linje. Bron spänner över Kungsholms strand, Barnhusviken / Karlbergssjön, Norra stambanans spårområde och Atlasmuren.
Den ursprungliga bron var en kombinerad fackverks- och bågbro bestående av sju spann på sammanlagd 226,8 meters längd och uppförd 1903-1906. Först när bron stod klar kunde de då helt skilda delarna av Sankt Eriksgatan förbindas med varandra.
Dagens bro är en stålbalksbro och en ombyggnad av den ursprungliga bron som genomfördes under åren 1934 till 1937. Efter ombyggnaden syns bara fyra av brons sju spann; de övriga tre är kringbyggda av kontors- och bostadshus och ligger delvis under Sankt Eriksgatan. År 1944 kompletterades S:t Eriksbron med en "undre våning" för en framtida tunnelbana. Bron blev då till Stockholms första och hittills enda tvåvåningsbro. Fram till 1970 gick Europaväg 4 över S:t Eriksbron och bron utgjorde därmed en del i Stockholms huvudgenomfart.
Karlbergssjön är ett avlångt vattenområde i Stockholm (Kungsholmen, Vasastan) och dess grannkommun Solna. Det utgör en del av ett längre kanalliknande vattenområde som förbinder mälarfjärdarna Riddarfjärden (i söder) och Ulvsundasjön (i nordväst). Detta större vattenområde omfattar Klara sjö, Barnhusviken, Karlbergssjön och Karlbergskanalen.
Vattenomsättningen är liten på grund av trånga förbindelser mot såväl Ulvsundasjön som Riddarfjärden. Kommungränsen mellan Stockholm och Solna går mitt i Karlbergssjön och dess tillrinningsområde delas av Solna och Stockholm. Stora delar av tillrinningsområdet utgörs av hårdgjord (asfalterad) mark, framförallt på Stockholmsidan. I Solna ingår södra delen av Karolinska institutet samt Karlbergs slottspark i tillrinningsområdet.
Karlbergssjön är mycket näringsrik och har mycket höga halter av fosfor och höga halter av kväve. Sjöytan är 23 hektar och medeldjup är 3,0 meter.
En byggnad som helt dominerar Karlbergssjöns norra strand är Karlbergs slott, som även gav namnet till sjön. På Werner von Rosenfeldts karta över Stockholm från 1702 anges namnet Carlbergs Wÿken, som påminner om att det var en gång en vik av Riddarfjärden. De la Gardie byggde ut slottet med start 1634 och gjorde om det mesta av dess interiör till det praktfulla skick det har än idag. När De la Gardie på grund av ekonomiska bekymmer tvingades lämna Karlberg, tog Johan Gabriel Stenbock vid, men år 1688 gick slottet över i kunglig ägo. Den kungliga familjen bodde ofta på Karlberg, speciellt sommartid. Karl XI:s hustru, drottning Ulrika Eleonora d.ä., startade ett barnhem med tillhörande väveri på Karlbergs slott, kallad Tapetskolan vid Karlberg, och hennes egen son Karl XII växte till stor del upp på slottet.Slottet var kungligt lustslott ända fram till 1792 då Gustav III bildade Kungliga krigsakademien på Karlberg. Sedan dess är Karlberg Krigsakademi för officerare och därmed världens äldsta krigsakademi på samma plats och i samma byggnad. De båda trevåningsflyglarna tillkom 1795 efter ritningar av Carl Christoffer Gjörwell. Teglet till dessa flyglar kom från Gustav III:s ofullbordade slottsbyggnad (Haga slottsruin) i Hagaparken.
Numera utbildas 300 yrkesofficerare och blivande yrkesofficerare om året vid Militärhögskolan Karlberg. Omkring 150 officerare och civila anställda arbetar här. Karlberg, som nyligen har restaurerats, är ett statligt byggnadsminne och utgör ett riksintresse för kulturminnesvården.
På slutet av 1800-talet låg på norra sidan, strax väster om Sankt Eriksbron, industriområdet Rörstrand med en porslinsfabrik. Då kallades denna del av Karlbergssjön för Rörstrandsviken. Ordet "rörstrand" betyder enligt vissa tolkningar att stranden har varit bevuxen med vass.
Mot väst ansluter Karlbergskanalen och mot öst, efter Sankt Eriksbron, Barnhusviken. Längs stränderna finns flera småbåtshamnar samt promenadstråk. Längs en del av den norra stranden går Klarastrandsleden och intill denna finns Karlbergs station.
Delen mellan Fleminggatan och Fridhemsplan motsvarar Fridhemsgatans äldre sträckning som före 1880-talet gick mellan Kungsholmens gamla och nya tull. Gamla tullen låg ungefär vid nuvarande korsning Fleminggatan / Sankt Eriksgatan och Nya tullen på platsen för nuvarande Fridhemsplan. Vid Fridhemsplan ligger bland annat Fridhemsplans tunnelbanestation och busshållplats, Stockholms sjukhem, Sverigefinska skolan i Stockholm, den tidigare biografen Draken och Restaurant Löwenbräu som 1970 flyttade hit från Jacobsgatan. Nedanför Fridhemsplan, i kvarteret Slaggen, ligger huset Fridhem även kallat Tegeltraven.
